Köpa valp – tips
BC – Valp – Träning
av Lena Karlsson
Hemsidesredaktören har bett mig om hjälp med att skriva några rader om vad som kan vara bra att tänka på innan man skaffar sig en Border Collie och lite tips om hur man förbereder valpen innan det är dags att börja på vallhundskurs. I sådana frågor finns alltid många åsikter, så läs det här som tips och inte som en ”lagtext”.
Lena Karlsson
Att skaffa Border Collie
Innan man bestämmer sig för att skaffa en Border Collie ska man tänka på att rasen är speciell på flera sätt.
• Det är en ras som nästan uteslutande är avlad på sina bruksegenskaper som vallhund, dvs en hund som behöver arbeta/sysselsättas även om den inte ska arbeta med djur.
• En viktig del av vallningsegenskaperna är signalkänsligheten. Den hjälper hunden att läsa av djuren och att samarbeta med flockledaren (dvs föraren). Men den kan också göra en del inidivider lite otillgängliga eller skygga och snabba att reagera på andra människor eller föremål, särskilt om hunden är understimulerad eller stressad.
• Border Collien kräver ett fast ledarskap och fungerar ofta bäst som enmanshund.
• Border Collien äv född med sina vallningsegenskaper, men det betyder inte att den går att använda som arbetsredskap utan träning. Räkna med minst ett års träning innan du kan ha nytta av hunden. Om du inte har den tiden kan det vara klokt att fundera över alternativet en färdigtränad hund.
Hur väljer jag valp?
Egentligen är det fel att fråga hur man väljer valp. Det viktiga är att välja föräldrar till valpen. Om dessa är omsorgsfullt avlade och passar för varandra ska nedärvningen vara rätt säker och valpkullen enhetlig, och då gör det inte så mycket vilken valp i kullen man väljer. Och i den ålder valparna har när de placeras ut på sina ägare är det ändå tveksamt om det går att säga så mycket – det händer mycket med dem i denna ålder och den som verkar kaxig ena veckan kan vara en riktig mes veckan därpå. Ibland vill uppfödaren fördela valparna mellan de olika köparna, och för det mesta är det nog en metod du kan förlita dig på som förstagångsköpare.
Men vad ska man då titta på hos föräldrarna?
• För det första ska du kontrollera så att bägge föräldrarna är registrerade i SKK och har stamtavla. Valpar efter Border Collie registreras nämligen bara om föräldrarna har ett godkänt vallhundsprov, vilket är en minsta garanti för att det finns några dokumenterade vallningsegenskaper i hunden. Låt dig inte luras av en uppfödare som talar om att föräldrarna är registrerade och att de minsann vallar bra även om de inte har ett godkänt vallhundsprov. Valpar efter sådana föräldrar kan aldrig registreras! Därmed är dina möjligheter att tävla med hunden i vallning högst begränsade, om detta är din målsättning med att skaffa BC. Ska du ha den till arbete med djur finns det ingen anledning att chansa – det finns ofta någon anledning till att ägaren inte gjort ett vallhundsprov med hunden. Det kanske är en tusenlapp eller två billigare att köpa en oregistrerad hund, men detta är småpengar jämfört med allt annat som kostar innan du har en hund som kan arbeta åt dig.
• Använd vallhundsdatabasen Vallreg för att informera dig om föräldrarna och deras prestationer. I Vallreg finns också tidigare avkomma och andra släktingar och deras prestationer registrerade. Det finns också uppgifter om förekomst av HD (höftledsdysplasi) och ögonsjukdomen CEA i släkten, vilka är de två ärftliga sjukdomar som registreras för Border Collie.
• Tävlingsresultat säger inte allt, så stirra dig inte blind på dem. Om du känner någon som redan använder vallhund, så be gärna om hjälp med att bedöma föräldrarna till din blivande valp. Låt dig inte imponeras av att hunden lärt sig gå åt höger eller vänster på förarens kommando utan titta mer på om hunden har ett trevligt sätt mot djuren och verkar samarbetsvillig med föraren. Behöver föraren ryta och vara arg hela tiden och stoppa hunden och ge den nya kommanon kan det betyda att det är en hund som är jobbig att träna och som behöver mycket hjälp att korrigera sina egna misstag.
• På den här hemsidan har du också kontakt till SVAKs regionala avelsrådgivare – vänd dig till den som står för din region. De har oftast god kännedom om föräldradjuren. Det handlar inte bara om att en hund ska vara bra – den ska också passa din erfarenhet som vallhundsförare och de arbetsuppgifter du ska träna hunden till. Även en seriös uppfödare talar om för dig om han/hon inte tycker att du är en lämplig köpare av just den kull valpar man har då.
Valpen i familjen
• Utse innan valpen kommer till er en person i familjen som är huvudansvarig för valpens fostran och prägling. På det sättet utnyttjar man Border Colliens stora naturliga känsla för ledarskap. Slutresultatet av detta blir en hund som snällt lyder alla i familjen.
• Barn och Border Collie är ofta en dålig kombination, i alla fall under valp- och unghundsstadiet. Lekar med bollar och pinnar är det stor varningstriangel för. Dels lär sig valpen att den är snabbare och smartare än såna på två ben; dels får potentiella kamplekar en ledarskapsberoende hund att ifrågasätta ledarskapet. Det är också risk att valpen snabbt lär sig att utöva vallningsinstinkten på allting som rör sig, dvs även bilar, cyklister, joggare.
Valpen och den andra hunden
• Det är lätt hänt att en äldre hund i familjen blir valpens första och viktigaste ledare, särskilt om man själv har dåligt med tid. Tidsfaktorn är mycket viktig för präglingen och för att ledarskapet. Låt dem därför inte roa sig för mycket tillsammans utan människor.
• Det är du och inte den andra hunden som ska lära den nya hunden att valla.
• Leka? Javisst ibland, men det är viktigt att man går in och bryter och styr så det inte blir en ovana med för mycket jakt- och kamplekar hundarna emellan där man själv inte har något inflytande. Inte heller en massa spring och bus som allmän sysselsättning och rastning när människorna är för tråkiga.
• I alla händelser ska man låta både valpen och den gamla hunden vara ensam med ”chefen”, dvs dig, då och då.
Lydnad
• Att få en lydig hund är inte detsamma som att snabbt sätta igång och lära den en massa kommandon. Lydnad är främst en vilja hos hunden att vara till lags, en slags följsamhet som är följden av ett gott ledarskap. Kommandona kan därför ganska länge inskränkas till några få, t ex ”kom”, ”nej”, ”varsågod” och ”stanna”. • ”Nej” är ett enkelt och lätt inlärt kommando som man även kan ha stor nytta av när man senare kommer fram till vallningsträningen. ”Nej” används helt enkelt med betydelsen ”sluta med det du håller på med” (bita i mina skor, jaga katten, hoppa upp på matbordet). På en del valpar räcker det att man några få gånger med skärpa och grov röst säger ”nej”, så har den accepterat detta ord. Andra valpar kan behöva tuffare tag kanske kombinerat med ett lyft i nackskinnet eller ett tag om nosen.
• Det andra kommandot man börjar med redan från början är ”kom”. Givetvis används det så snart något trevligt ska hända (maten serveras, ut på promenad) men man måste därutöver göra det ofta, till en början i enkla situationer utan frestelser och åtföljt av mängder med beröm. Allra viktigast är att omedelbart släppa valpen efter inkallningen. Använd inte heller inkallningen för tråkiga saker (bli inlåst i hundgården t ex) förrän inkallningen sker reflexmässigt hos hunden och den inte längre reflekterar över om den har några valmöjligheter (den kan då vara över halvåret).
• Undvik ett högt röstläge i uppfostran. Hunden vänjer sig fort vid att du låter arg och bryr sig snart inte. Om du vanligtvis talar normalt med hunden har du en höjd röst kvar som resurs i krislägen.
• ”Tajmingen” är allt i hunduppfostran/träning. Du har inte en hel sekund på dig för att korrigera en hund som gör fel – då är det bättre att inte säga något alls. Förutom ”tajmingen” så är tydligheten avgörande för resultatet. Det finns inga nyanser för en hund. ”Himmel eller helvete” brukar man tala om i hunduppfostran. Har man anledning att vara arg så ska man vara det på ett sätt så att det är tydligt (helvete betyder givetvis inte att man ska slå hunden eller något annat idiotiskt).
• Godis behövs inte för vardagsträningen av en Border Collie. Om hunden ser upp till dig som ledare är din uppskattning belöning nog för den. Och i vallningsträningen ska godis ö h t inte förekomma.
Ledarskapet
• Egentligen mycket viktigare än lydnaden. Ett gott ledarskap gör att hunden vill lyda och att den hela tiden jobbar på att vara till lags. Den håller själv koll på om chefen verkar nöjd eller inte.
• Ledarskapet handlar om att få hunden att ta sin ägare på samma allvar som om han/hon vore en hund.
• Ledarskap är inte detsamma som att vara hård och kall mot hunden. Ett gott ledarskap är konsekvent och förutsägbart, inger förtroende och gör hunden trygg. En nyckfull ledare blir betraktad som opålitlig. Ledarskap är inget man kan gå ut och träna då och då utan det formas av hur man lyckas hantera alla vardagssituationer. En god ledare är lugn och säker och ställer alltid upp som beskyddare av sin flock.
• Om valpen/unghunden får springa omkring och roa sig själv i hög grad (även om den är snäll och harmlös) är den mindre benägen att acceptera de begränsningar man som ledare måste sätta upp. Man blir en jobbig kravställare som valpen försöker smita undan. Det är bättre att valpen har ett antal tråkiga timmar i hundgården och att man själv äntligen kommer som den roliga befriaren istället för att valpen roat sig på egen hand under tiden som man inte haft tid med den.
• Om valpen är rädd för något så förstör inte ledarskapet med att försöka övertala den om att följa med och titta. Det är mycket oseriöst i en hunds ögon. Visa istället själv att du är lugn och utan rädsla går fram och hanterar det som hunden står och skäller på, och visa över huvud taget inte för valpen att du lägger märke till att den är rädd. Och om du själv verkligen är rädd (t ex för åska) så försök låta bli att visa det.
• Överlämna inte initiativen till valpen. Lär den tidigt att den inte ska springa ut genom dörren eller hoppa ut/in ur bilen etc innan du sagt ”varsågod” eller givit någon annan klarsignal. Ta gärna i hunden fysiskt i sådana situationer med lugna trygga händer. En hund är ingen intellektuell varelse utan den har dett mesta av sitt minne i kroppen.
• När ni träffar andra hundar och människor så är det du som bestämmer över er flocks externa relationer. Din hund ska inte innan du givit klarsignal springa fram till folk och hälsa eller börja leka/slåss med främmande hundar.
Valpen och vallningsobjekten
• Relationen mellan vallhunden och vallningsobjekten ska vara ömsesidigt respektfull. Därför får valpen/unghunden inte springa omkring i lagården och härja. Den ska inte heller skaffa sig ett kompisförhållande till djuren som med stor risk kommer att tappa respekten för hunden – ett visst spänningsförhållande måste finnas. Hunden får även en oklar bild av sig själv om den kan gå omkring inne bland tackorna och slicka lamm och äta fårskit utan att djuren bryr sig om den. Dessutom tappar man själv fort massor av ledarskap om valpen skaffar sig egna ”arbetsuppgifter” och relationer i lagården/fårhuset.
• Se också till att valpen/unghunden inte råkar ut för något otrevligt hos djuren. En tacka eller ko som fått den rädd genom att blänga ilsket kan lämna avtryck i valpens minne så att den i alla kritiska lägen i livet har en tendens att ge vika i det avgörande ögonblicket.
• Innan du börjar vallningskurs är det bra om din hund är djurvan och beter sig lugnt och sansat i närvaro av får. Den ska också vara koppelvan, ha ett fungerande stanna-kommando och inkallningen ska vara säker.
Valpen och djuren
Vad gör man med valpen och djuren?
Jag har tidigare skrivit en artikel (se ovan) som handlade om hur man kan välja valp, lära den grundläggande lydnad samt få den att acceptera mänskligt ledarskap. Detta är en fortsättning som ska ge lite tips om valpens och unghundens kontakt med djur innan det blir dags för vallningsträning och kurs.
Allt för många nyblivna Border Collie-ägare låter sig charmeras av valpens ofta tidiga intresse för djuren. Och visst verkar det lovande med 14-veckorsvalpen som kaxigt går till anfall mot allt som rör sig… Det är lätt att bli stolt och känna sig riktigt säker på att den söta lilla valpen kommer att växa upp till en utmärkt vallhund.
Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Dels säger valpens tidiga beteende mot djuren inte så väldigt mycket om vad för potential den bär på. Det finns absolut ingenting som säger att kaxiga utfall mot djuren betyder att hunden har mod och vilja att flytta djur på ett kontrollerat sätt i samarbete med en förare – och det är det som är slutmålet för träningen av vallhunden.
Vill ha kontroll
För att den vuxna hunden ska bli en användbar vallhund räcker det inte med att den är född med vallningsanlag. Det krävs också att vi tränar den. Träningen är att visa hunden hur den kan använda sina instinkter för att kontrollera djuren. Man kan se den gemensamma nämnaren i alla vallningsbeteenden som ett behov hos hunden att skaffa sig kontroll på vallningsobjekten (bytet). En del hundar fokuserar gärna på enstaka djur för att kontrollera dem, andra hundar är mer besatta av att få kontroll genom att hålla samman flocken. En del hundar kontrollerar helst djuren genom att flytta dem och andra helst genom att hålla dem stilla. Vid problem i träningen ska man alltid stanna upp och fråga sig: ”Hur kan jag hjälpa hunden att känna kontroll i det här momentet?” Som regel blir hunden både stark och lugn när man visat den ett sätt att få kontroll.
Flera hundtyper
Border Collien är visserligen en ras, men det finns många olika arbetssätt representerade hos inidivider inom rasen. Det betyder också att olika hundar behöver tränas på olika sätt för att de ska hitta ”sitt sätt” att arbeta och få kontroll. Man kan lära alla Border Collies samtliga arbetsmoment, men man får lägga tid och kraft på olika saker beroende på vilken hundtyp man har. Och så får man acceptera att alla hundar inte är lika bra på allt – och det finns ingen hund som inte har några svaga eller dåliga sidor. Träning av hunden består i ganska liten utsträckning av att lära hunden vissa kommandon. Träning är istället att hjälpa hunden att dämpa anlag som är dåliga (t ex omotiverat bitande), kompensera svagheter (t ex låg drivvilja) och att hitta de bra anlagen (t ex koncentration).
Det är du som visar
Med detta i åtanke återvänder vi till den charmiga valpen som ”tänt” på djur och ser till att inte en kalv vågar sticka nosen ur boxen för att dricka ur mjölkhinken och att inte en mule syns på foderbordet eller att tackorna står upptryckta i ett hörn på ströbädden i samma sekund som du öppnat dörren till fårstallet. Valpen håller på att skaffa sig kontroll! Det går väldigt lätt och bra tycker den. Och husse eller matte behövs verkligen inte. Tvärtom så är de faktiskt i vägen.
Så det där beteendet som ser charmigt och kavat ut är sällan så harmlöst som man gärna inbillar sig. Det kan vara ganska svårt när man sedan kommer på vallningskurs att få hunden (som inte längre är så liten, charmig och söt) att förstå och acceptera att det plötsligt ska komma en idiot på två ben och lägga sig i jobbet! För du kan vara säker på att valpen ser myckte seriöst på allt den gör med djuren, även om det i dina ögon varit ett tidsfördriv och ett sätt för dig att slippa passa den och sysselsätta den innan den blir användbar som arbetshund.
Visst ska valpen få skaffa sig erfarenheter av hur djur fungerar och reagerar på vallhundens kroppsspråk. Men den ska inte göra det på eget bevåg och i högönskligt självsvåld. Det är du som ska guida den genom rutinerna i djurskötseln. Valpen kan även få experimentera utan styrning då och då med djuren om den bär sig sansat åt, men det ska ske under din övervakning. I övrigt ska valpen/unghunden ligga på sin plats om den är med i lagården medan du arbetar, och det kan innebära en kätting du satt fast i väggen på något lämpligt ställe, eller en bur av något slag. Detta kommer också att föra det goda med sig att valpen snart kommer att börja fokusera på var du är och vad du håller på med. Du blir snart en intressant person i hundens ögon, och det är viktigt för att den ska bli villig att lyssna på dina anvisningar.
Vila från djur
Lika viktigt som att valpen får lära sig hur rutiner och arbete i djurstallar och på betesmarker fungerar är att den då och då helt får koppla bort djuren. Den väldigt tända och intensiva valpen får svårt att koppla av och kan lätt bygga upp frustrationer och stressbeteenden av att alltid ha djur omkring sig. Men det finns också en typ av hundar som är rätt nöjda med att djuren står still och ingenting händer – det är dessa hundars bild av hur kontrollen av djuren bäst sköts. Man kanske upplever dessa hundar som snälla och lydiga – men det är inte alls det de är, utan de ligger lugna och tittar på djuren bara för att det är vad de själva helst vill. Det säger sig självt att denna hund inte alls kommer att tycka om att börja tränas och få krav på sig att cirkla runt djuren och att flytta dem om den fram till dess legat i djurstallar och bredvid beten och njutit av att just bara ligga och titta på djuren.
Det här kan du göra
Som jag sagt tidigare så är det inte så väldigt viktigt att hunden kan en rad kommandon när den börjar på vallningskurs. Det är viktigare att den börjat uppfatta dig som ledare och att den vill samarbeta. Men här följer tips på två kommandon som hunden har nytta av att känna igen när den börjar på kurs.
NU RÄCKER DET!
Nu räcker det! När ni ska lämna lagården eller betet eller avsluta någon övning med djuren så ska hunden på kommando omedelbart släppa fokuseringen på djuren och följa med dig. Använd detta kommando, och uttala det med en lättsam ton, alltid när hunden ska låta bli att bry sig om djuren. Kombinera gärna kommandot med att slå med handflatan mot byxbenet (eller åstadkom något annat lockande ljud) som ”drar” valpen mot dig. Att du kan ”dra” hunden mot dig på detta sätt kommer du att ha nytta av många gånger i den senare träningen, t ex när ni ska börja träna fösning av djuren, eller när du ska lära hunden att flytta sig runt djuren åt det håll som inte är närmaste vägen till kl 12.
Nu räcker det! är ett bra sätt att försöka få kontakt med valpen de första gångerna man släpper den på djur. Var bara mycket noga med att alltid släppa iväg valpen meddetsamma igen så fort den återvänt till dig – så gör du ända tills du ser att det är ganska självklart för valpen att släppa kontakten med djuren och komma mot dig. Först därefter kan du börja öka kraven.
Nu räcker det! är i mina ögon ett mycket bättre sätt att få kontakt med valpen när den vallar än att försöka få den att ta ett stoppkommando. Du kommer nämligen alltid att ropa ”stanna” i ”fel läge”, dvs i ett läge där valpen inte har kontroll på flocken – och där det alltså är dödsdömt att verkligen få valpen att stanna. Och värst av allt är att du framställer dig själv som en komplett idiot som tycker att hunden ska stanna så att djuren får en chans att sticka sin väg – där ryker massor av ledarskapspoäng.
LIGG
Ligg är det kommando du ska använda när du vill att hunden ska stanna. Du kan förstås använda ordet ”stanna” också, men det är bättre med enstaviga kommandon – och det hunden ska göra är att lägga sig ner. Och den ska ligga ner ända tills du säger något annat. I början tillåter du förstås valpen att resa sig upp meddetsamma – men det är viktigt redan från början att det är du som ger tillåtelsen, även om den kommer sekunden efter att du lagt valpen. Öka kraven långsamt. Gör endast övningen med dig och hunden på samma sida om djuren och med djuren väl kontrollerade, t ex i en hörna. Låt först valpen gå mot djuren och säg sedan ligg. Om den inte lägger sig ner så trampar du på linan som du har satt på den. Gå sakta fram till valpen och lägg den ner och säg ligg igen. Bli inte arg och ryt om den inte lyder, utan använd bara linan och lugna rörelser och en låg ton. Det är synd och helt onödigt att vänja valpen vid ett högt tonläge när man lika gärna kan lära den att lyda tysta och lugna kommandon. Valpar av den typ som gärna självmant ligger och tittar på stillastående djur ska du inte göra den här övningen med.
Många lär sina valpar kommandot ligg i situationer utan djur. Själv vill jag att kommandot när det är till fullo intränat ska betyda ”ligg ner och fokusera på djuren och invänta nästa order från mig”. Därför lär jag inte hunden ligg som ett rent lydnadskommando eftersom den då kommer att lära sig att fokusera på mig istället för på fåren.
valp_tittar_sengborg.jpg
Foto: Susanne Engborg
Fokus på djuren
En av de allra viktigaste kunskaperna du kan ge din hund innan den verkliga träningen börjar är att bli uppmärksam på det som du vill att den ska koncentrera sig på. När man ser att den lilla valpen upptäckt djuren så kan man börja använda ett litet uppmärksamhetsskapande läte, t ex en liten smackning, så snart man är på väg mot djur. Den kommer snart att förstå detta och börja koncentera sig redan innan ni är framme vid djuren, t ex på ett bete. Använd alltid samma läte och var konsekvent med att titta åt det håll där du vet att ni kommer att få syn på djur. Det kräver också att du inte låter hunden springa 100 meter framför dig och själv bilda sig en uppfattning. Är du konsekvent med denna träning så får du som slutresultat en hund som litar på att den kommer att hitta djur om den går ut och letar, även om de inte är synliga. Du har också fått ett redskap att styra hunden i sitt letande om du varit konsekvent i hur du visar den att det finns djur. Du får också en hund som inte snurrar runt och har tusen idéer i huvudet om vad den ska göra utan som vet att den ska invänta ditt ”läte” och vet att det kommer att följas av en anvisning om vad det är du vill ha hjälp med (t ex hålla undan djuren medan du fyller på foderautomater eller samla ihop djuren eller fösa iväg dem genom nästa grind in på ett nytt bete). ”Fokusera här-lätet” kan du också använda på den fulltränade hunden om du vill få den att jobba på några enskilda djur istället för på hela flocken, t ex några brunstiga kvigor du vill hämta hem från betet. Det här lätet introducerar du givetvis hemma i lagården eller fårhuset när valpen är liten, och utvidgar såsmåningom betydelsen av lätet till alla tänkbara situationer, tills det slutligen fungerar även när djuren inte syns.
Konsekvens
I övrigt är det till stor nytta när du kommer på kurs att valpen lärt sig att ett kommando gäller tills man sagt något annat. Det blir lätt ett problem med hundar som man har med sig överallt, att de lär sig att ta egna initiativ till förändring, t ex resa sig upp strax efter att man lagt dem, fortsätta skälla tio sekunder efter att man sagt åt dem att vara tysta, fortsätta att jaga katten så fort man vänt ryggen till, etc. Det är faktiskt inte så att hunden är olydig, utan det är så att du lärt den att ett kommando bara gäller precis när du sagt det. En hund är inte beräknande på det sätt som vi människor ofta tror, utan istället fellärd på grund av inkonsekvens i fostran.
Man är inte mer än människa, och det är orimligt att tro att man ska kunna sköta sitt jobb, t ex mjölkningen, samtidigt som man uppfostrar en valp. Många gånger är det därför bättre att inte ha valpen med jämt och överallt utan istället lite mindre tid och med mer kvalitet i umgänget.
Vänj den vid lina
Många instruktörer använder lina som ett hjälpmedel på kurserna. Därför är det också bra om din unghund är van vid att ha en lina ringlande efter sig. Linan är användbar för många olika ändamål, så det är inte alls bara olydiga och vilda hundar som behöver tränas med lina. Den kan t ex lika gärna användas för att bygga upp en hund som är vek och blir svag om den inte känner kontakt med sin förare.Linan kan också vara ett konfliktfritt sätt att förklara för en förarvek hund vad man vill, istället för att överösa den med kroppsspråk och kommandon som den inte klarar av att ta till sig. Linan kan också vara ett bra sätt för dig själv att visa din hund att du är allsmäktig. Om valpen jagar katten och du springer efter och ryter medan valpen glatt fortsätter sin jakt så har du visat att din makt är tämligen begränsad. Om du kan stoppa jakten med ett lugnt ”nej” samtidigt som du trampar till på linan, så har du vunnit väldigt många poäng i hundens ögon. Var bara uppmärksam på att linan kan vara farlig i vissa miljöer där den kan fastna (dörrar, vassa hörn, motorer, utgödslingsrännor etc).
LENA KARLSSON
