Årets SM i fårvallning gick av stapeln första helgen i oktober i Stora Skedvi, Dalarna. Närmare bestämt på Forsa gård, där Maria och Anders Engvall ställde upp med en fantastisk service. Det mesta hölls under tak, så vi trotsade än en gång oktoberregnet – men ett framtida SM i september låter mer lockande.

På lördagskvällen bussades vi till Tullsängs loge där vi blev mottagna med eldar och marschaller

Det blev en välbesökt kamratfest där vi spisade helstekt gris och lyssnade på irländsk folkmusik.

Tävlingen

Årets SM blev svårt – kanske för svårt, men det har öppnat upp för en mycket fruktsam diskussion om framtida SM.

Hur många startande skall beredas plats på ett SM?

I år hade vi startande ner till ranking 91 – ska vi förvänta oss att alla dessa hundar och förare klarar att köra en SM bana?

Hur ”svår” ska en SM bana vara?

Detta är en uttagnings tävling där Sveriges bästa hundar ska slåss om platser till bl.a. EM. Ska det vara så i framtiden, eller ska SM vara en folkfest?

Var fåren för svåra?

Årets får kom från en stor besättning där de använder hund till vardags men de flyttas oftast i större grupper. Vi vallade igenom alla i små grupper innan SM utan problem.  Men…..

Bör ett SM hållas på får som är mer välinvallade så att hundarna inte får problem att greppa och hålla dem?

Ingen av fredagens hundar (rankingnr 36 – 91 inklusive wild cardet från young handlertävlingen) gick till final – detta har diskuterats flitigt på många bloggar. Vad berodde det på? Ja, det finns inga sanna svar på detta och vi som var där såg olika saker.

Första hund som inte bröt var startnummer 8 Viktoria Fornander med King. Ett rutinerat ekipage som inte hade några problem med varken banan eller fåren. Dessvärre tog King ett flertal felkommandon och tappade då för många poäng.

Flera av de mer erfarna hundarna gjorde fel som vi inte är vana att se dem göra. De skar i utgången, hittade inte fåren, tog inte kommandon.

Flera hundar tog inte tag i fåren eller orkade inte trycka in dem på linjen.

Några hundar hade helt enkelt otur med flocken.

Till saken hör att fåren var mycket svåra att dela och singla, och nästan omöjliga att sortera. Mycket trist på ett SM där dessa moment är en viktig del.

På lördagen (rankingnummer 1 -35) såg det bättre ut. Var det bättre hundar, eller hade fåren blivit invallade? Diskussionerna gick höga.

Det blåste mindre och utställningen fungerade bättre. Säkert fanns det fler faktorer som spelade in, men det var en fröjd att se de rutinerade förarna och deras hundar handskas med dessa svårigheter.

Fr.v. 2:an Karin Söderberg med Zap, vinnarna Henrik Nilsson med Bozz och 3:an Mosse Magnusson med Roy. Foto: Leif Larsson

På söndagens final var det återigen flera hundar som skar i utgången. För de som klarade hämtet såg det riktigt bra ut ända tills de kom fram till det omtalade diket på crossen – där tog det stopp. Det visade sig vara näst intill omöjligt att få fåren att gå över diket åt det hållet – tillbaks var det inga problem. Således blev finalen en ganska trist historia både för deltagare och publik. Flera placeringar avgjordes på bra hämt. Men – än en gång så stod Sveriges bästa hundar och hundförare på prispallen. Ett stort GRATTIS till er!

Sammanfattningsvis kan väl konstateras att på SM 2009 fanns det både bra och dåliga saker att diskutera. Det fanns trevliga människor och duktiga hundar.

Vi önskar framtida SM arrangörer lycka till och hoppas att vi utifrån ovanstående frågeställningar får en bra diskussion om hur formen för framtida SM ska se ut.

SM – gruppen

Meril, Peter, Gunnel, Anders, Katarina

Intervju med 2009 års SM vinnare Henrik Nilsson med Bozz

Grattis till årets SM vinst, berätta om dig själv:

Tack!

Jag är 43 år, fårbonde med 145 finullstackor och vinterlamm. Jag bor i Nygård mellan Göteborg och Trollhättan tillsammans med Sanna, Hjalmar och 6 Border Collies.

Det här var din första SM vinst, men du har varit med länge?

Ja, jag tävlade mitt första SM i Ö-vik 1994. Jag har kommit 2:a 2 ggr och tävlat SM med 6 olika hundar. Jag har oxå tävlat Nöt SM två gånger.

Du har vunnit EM också. Fler framgångar på stora mästerskap?

Ja, jag har vunnit Sverigecupen två gånger. Varit 2:a och 3:a på NM med Bozz och Harry. Varit 1:a och 2:a på EM.

Beskriv skillnaden mellan att tävla i Sverige och på de stora Mästerskapen?

Personligen tycker jag  att det är stimulerande att tävla på de stora tävlingarna. Det skiljer rätt mycket i svårighetsgrad, både med avstånd, dolda dubbelhämt och olika sorters får. En tävling ska vara så svår att man inte kan gör några misstag, då blir det den som klarar jobbet bäst som vinner.Tävlingar med för mycket pedantstyrning är inte något jag föredrar.

Vad tycke du om årets SM?

Det var en svår tävling där alla hundar testades på samma sätt. Det var tuffa förhållanden med många invävda svårigheter. Om man inte upptäckte fällorna kunde det snabbt gå fel.

Nya mål?

Att vinna EM igen skulle vara skoj. Men det störtsta är ändå att arbeta med mina hundarna.

Du tävlar inte så mycket?

Nej, det fungerar inte för Sanna jobbar på helgerna. Jag kör ca 10 – 15 tävlingar/år. Bozz har vunnit varannan tävling i år.

Har du någon ny hund på gång?

Ja, jag har två unghundar Meg och Glen som jag gillar skarpt, och så Maja förståss.

Tack Henrik och Lycka till i forstättningen!