Målsättningen med arbetsbeskrivningen är att ta fram en officiell unghundsbeskrivning som fungerar som ett avelsverktyg för svensk border collie.

Målsättningen är förankrad i klubbens §1:

“För Svenska Vallhundsklubben gäller att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för den arbetande vallhunden och djurägaren genom att:

• verka för att bevara och vidareutveckla den arbetande vallhundens bruksegenskaper till gagn för ägare av jordbrukets produktionsdjur.
• väcka intresse för och främja avel av bruksmässigt, mentalt och fysiskt sunda, rasrena vallhundar.
• bevara och utveckla vallhundarnas specifika egenskaper och verka för utveckling av praktiskt bruk och utbildning av vallhunden.”

Poängen med en unghundsbeskrivning är att få värdefull information om hundarnas arbetsegenskaper som inte kan mätas på tävling.

SVaK blir föregångare vad gäller avel av hund i o m att mer moderna metoder, i form av avelsindex, kommer att användas i avelsarbetet. Border colliens värdefulla och starka arbetsegenskaper har kommit till genom olika grader av inavel. Inavel, som avelsmetod, är varken önskvärd eller långsiktigt hållbar, varför det är än mer angeläget att hitta ett mer hållbart verktyg för att bibehålla och/eller förbättra arbetsegenskaperna. Här kommer unghundsbeskrivningen och de moderna metoderna med avelsindex att spela en avgörande roll för Border colliens framtid.

Bakgrund:

Årsmötet 2010 beslutade att det finns ett behov av en unghundsbeskrivning. Diskussionen handlade bland annat om att djurägarna behövde ett bättre verktyg för att hitta hundar som täcker deras behov, till exempel arbetet i en större amkobesättning.

Årsmötet beslutade att ge styrelsen i uppdrag att föra frågan vidare till AR att arbeta vidare med att hitta en bra form för unghundsbeskrivning.

Hösten 2011 togs arbetet åter upp och arbetsgruppen bestod av Veronica Nyman, Pierre Frick, Johan Gustafsson, Nils Drakenberg och Thomas Stokke.

Gruppen frågade slumpvis utvalda medlemmar om vilka egenskaper som man ansåg som viktigast att beskriva samt vem som skall vara ansvarig för beskrivningen. Av de 53 medlemmarna som svarade, var följande egenskaper prioriterat:

‐ Balans

‐ Naturligt arbetsavstånd

‐ Förutseende

‐ Koncentration

‐ Samarbetsvilja

‐ Drivvilja

‐ Temperament

‐ Eye

Flertalet av de tillfrågade ville att beskrivningen ska göras av en instruktör och ägaren.

Idag är det många som går helgkurs istället for grundkurs på 10 gånger. Det är bra om instruktören som beskriver hundarna får se hunden flera gånger för att kunna beskriva egenskaperna så korrekt som möjligt.

För att få beskrivet så många hundar som möjligt, är en möjlig lösning att hundarna som inte har gått kurs beskrivs i samband med VP. Om detta skall vara möjligt, behöver det läggas upp så att hunden först går VP och direkt efter går en extra runda där man beskriver hundens egenskaper i flera situationer där hunden inte är styrd på samma sätt.

Om hunden blir beskriven i en annan situation än på kurs så ska detta anges på protokollet med ett kryss så att det korrigeras för det när informationen behandlas. Man kan tro att detta inte är ett optimal sätt att beskriva hunden, men vi får inte svar på hur god information detta ger förrän man har prövat det och utvärderat. Långsiktighet och kontinuerlig utvärdering är viktigt för att inte dra några förhastade slutsatser.

Vintern 2011/12 utarbetades ett förslag till ett protokoll med en skala från 1-6. En utmaning med att beskriva egenskaper på ett bra sätt är just att bara beskriva, inte bedöma. Därför måste beskrivningen vara så konkret och objektiv som möjligt. Ofta när vi pratar om hundar, så blandar vi in känslor och beskriver hundarnas egenskaper i målande bilder. I detta sammanhanget måste vi ta på oss “forskarglasögonen”, dvs observera det vi ser och beskriva det så konkret som möjligt. Skalan skall gå från lite till mycket av en egenskap, och absolut inte från “bra” till “dåligt”. Det är inte intressant vad du eller jag anser som en “bra hund”, för det kommer alltid att vara oprecist och subjektivt. Skalorna måste täcka variationen som finns i populationen, så att vi använder hela skalan.

Våren 2012 provade femton erfarna instruktörer protokollet under kurssäsongen vilket gav oss värdefulla återkopplingar. Bland annat kom det fram att protokollet bör justeras och kompletteras med:

– Hundens sätt att hämta

– Ordvalet under “tryck” och “dresserbarhet”

– På vilket sätt hunden flyttar djur

I november 2012 arrangerade AR en avelskonferens med fokus på avel på arbetsegenskaper där genetiker Per Arvelius (SLU) och Mette Ulvestad (UMB/Norsk Vorsteherhundklubb) föreläste. Under söndagens workshop beskrev man några unghundar gemensamt.

Arbetsgruppen ansåg att deras ursprungliga uppdrag var utfört (att ta fram förslag till ett protokoll) och att arbetet behöver gå in i nästa fas.

Arbetet fortskrider:

Från och med februari 2013 ingår Susanne Gustafsson, Ann Blomkvist, Isi Awes, Veronica Nyman (styrelsen), Maria Nyberg (UBK), Nils Drakenberg, Pierre Frick, Larry Jones og Thomas Stokke (AR) i arbetsgruppen.

Det är styrelsen som utser gruppens sammansättning.

Det fortsatta arbetet kan grovt indelas i följande delar:

Delprojekt 1: Fastställa protokoll.

Delprojekt 2: Ta fram utbildningsplan.

Delprojekt 3: Registrering av data

Efter värdefull input från instruktörerna och diskussioner  i gruppen tas följande egenskaper med  och delas upp enligt nedan:

Arbetsförutsättningar:

Tillgänglighet

Dresserbarhet

Balans

Förutseende

Flockansvar

Arbetskoncentration

Utgång

Upptag

Tryck

Bitning

Arbetssätt:

Eye

Drivande rörelser

Sidorörelser (flankerande)

Det fortsatta arbetet  består  av:

• Justeringar och kompletteringar av protokollet efter ovan nämnda slutsatser (våren 2013)

• Testkörning av protokollet i kurserna (sommaren 2013)

• Utbildning av instruktörer (vinter 2013/14)

• Utbildning och information till medlemmarna (kontinuerligt)

• Upprättande av rutiner för registrering av inkomna protokoll (vinter 2013/14)

• Förbereda för hur man redovisar resultaten (vinter 2013/14)

• Officiell start kurssäsongen 2014 och kontinuerlig utvärdering och justering

• Beräkna avelsvärden och utarbeta avelsstrategier (2016)

 

Thomas Stokke

(Informationsansvarig för Unghundsbeskrivningsgruppen)