MDR1-genen, border collie och mediciner

Jun 22nd, 2016 | Av | Kategori: Aktuellt, Border collie

MDR1-genen är en gen som påverkar produktionen av ett visst protein som gör hundar mer motståndskraftiga mot vissa typer av mediciner. Proteinet bidrar till att hindra upptag av dessa mediciner genom blod-hjärnbarriären. En mutation (förändring av) MDR1-genen gör att proteinet inte tillverkas korrekt vilket leder till ett fritt genomflöde via blod-hjärnbarriären, ett ökat upptag via tarmslemhinnan av dessa mediciner samt en minskad utsöndring via njurar och lever.

MDR1-genen betecknas normalt som MDR1(+/+). Hundar kan ha fått endera en mutation från ena föräldern, MDR1(+/-) (=heterozygot för mutationen) eller en mutation från vardera föräldern, MDR1 (-/-) (homozygot för mutationen). I båda fallen kommer individen att vara onormalt känslig för vissa typer av läkemedel, men i olika hög grad.

Mutation på MDR1-genen förekommer hos de flesta fårhundsraser/vallhundar samt hos två olika vinthundsraser och alla individer med mutationen stammar från en enda hund i Storbritannien på 1870-talet. Collie är den ras som är värst drabbad, där 75% av hundarna bär på mutationen. Border collie är relativt förskonad med <5% drabbade individer.

Hundar som har mutationen i MDR1-genen kommer att få förgiftningssymptom om man använder mediciner från gruppen makrocykliska laktoner. Biverkningarna är mycket allvarliga som tex ataxi (okoordinerad gång), kramper, blindhet, koma och död. Det finns inte någon antidot (medicin som upphäver biverkningarna) tillgänglig.

Makrocykliska laktoner används för behandling av flertalet inre och yttre parasiter hos hund, som tex spolmask, hjärtmask, rävskabb, demodex (hårsäckskvalster), noskvalster, loppor m.m. Det finns två undergrupper: avermektiner (abamektin, doramektin, eprinomektin, ivermektin och selamektin) och milbemyciner (moxidektin, milbemycinoxim och nemadektin). Selamektin och milbemycinoxim har dock visat sig tolereras bra även hos hundar med mutation i MDR1-genen, så länge man håller sig till rekommenderade doser och applikation på huden. Ivermektin kan användas som profylax mot hjärtmask och då i så låg dos att det även tolereras av hundar med muterad MDR1.

Makrocykliska laktoner som ges utanpå huden tolereras bättre av hundar med mutation i MDR1 än de som ges i munnen.

Det parasitmedel (för smådjur), som idag finns på marknaden, man inte skall ge om man har en hund med mutation i MDR1 är Ivomec. Där skall man även tänka på att avmaskning av tex nötkreatur, får, häst eller getter gör att deras avföring innehåller tillräckligt mycket ivermektin för att dessa känsliga hundar skall få neurologisk toxikos (bli förgiftade).

De parasitmedel (för smådjur), vilka idag finns på marknaden, man skall vara mycket försiktig med och hålla sig strikt inom det lägre dosintervallet är: Advocate, Interceptor, Milbemax, Nexgard och Trifexis.

Det har visat sig att hundar med den muterade MDR1-genen har en ökad känslighet även mot vissa anticancersubstanser, steroidhormoner, opioider, antimikrobiella medel och hjärtfarmaka. Den vanligaste som förkommer i hemmen utan recept är loperamid, som finns i Immodium, vilket ges mot diarré. Andra mediciner som tolereras sämre av hundar med mutation i MDR1 är de som innehåller tex acepromazin, butorfanol, cyclosporin, digoxin eller doxycyclin.

Eftersom det är <5% av border collies som har denna mutation så kan de allra flesta behandlas som vilken hund som helst. Men för de som har mutationen kan det alltså leda till döden. Man kan ta reda på om hunden har mutationen genom ett gentest. Om hunden drabbas av en sjukdom där behandling måste ske med någon av nämnda substanser är det ett mycket bra val.

20160618 Karin Augustsson, Leg. veterinär, AR

Nyhetsarkiv

Kommentarsfunktionen är stängd.